Mormor gråter och granen är sned

Nu är biblioteken pyntade och julsagorna har plockats fram. Men julen kan vara så mycket – vit, fin och fridfull à la Bullerbyn eller fylld med krav och konflikter. Här bjuder vi på några tips på skrattframkallande julläsning, där jularna är av det mer jobbiga slaget:

En stor julfavorit är den underfundiga novellen Granen av Tove Jansson som finns med i samlingen Det osynliga barnet  (1962). Det är bråttom, bråttom i Mumindalen – julen kommer och granen ska kläs. Men vad är julen för något, undrar den yrvakna Muminfamiljen? Den verkar vara en riktigt jobbig och otäck typ… Granen finns att låna som både bok och ljudbok – men den finns också att lyssna på om man följer den här länken. Det är författaren själv som läser.

Mormor gråter och granen är sned - det är två av ingredienserna i Jonas Gardells julpjäs/monolog Mormor gråter. På ett effektfullt sätt fångar författaren in den svenska julaftonseftermiddagen, i väntan på Kalle Anka och julskinkan. Texten finns att läsa i Mormor gråter och andra texter (1993), men missa inte heller Gardells uppläsning som finns att se på YouTube, sök på ”Jonas Gardell mormor gråter”.Men måste man verkligen fira jul? Varje år? Luther och Nora Krank bestämmer sig för att inte göra det, nu när dottern är utflugen ska de istället unna sig en resa, långt bort från julstöket. Men att inte fira jul visar sig vara lättare sagt än gjort – och snart befinner sig paret Krank i en julhysteri värre än någonsin. Om denna annorlunda jul berättar John Grisham i den korta och underhållande romanen Julfritt.

Se här vad som finns att låna på HelGebiblioteken!

Backman briljerar

I somras gjorde mästerbloggaren Fredrik Backman slag i saken och släppte två böcker samtidigt. En man som heter Ove har nog de flesta koll på vid det här laget. Jag valde emellertid att, åtminstone tillfälligt, dissa den boken och istället läsa hans andra alster: Saker min son behöver veta om världen. Precis som titeln antyder är det här en slags handbok, skriven av pappa Backman till hans son. Backman öser med friska tag ur sin erfarenhetsbank och kommer med en rad mer eller mindre nyttiga tips om hur hans son ska klara av sitt framtida liv. Det kan handla om vikten av att grunda med en ölkryddad chorizo-bacon-majonäs-och-bea-macka (eller möjligen två beroende på tillfälle) innan man går bort på bjudning, vad som är viktigt att veta om IKEA eller om fotboll.

Som ni kanske märker står humorn ofta i förgrunden i Backmans bok och en mindre skrattfest utlovas. Men bra humor behöver som bekant spädas ut med en nypa allvar för att det, så att säga, inte ska sluta som ett stort skämt. Det gör Backman och i takt med detta når hans bok stundtals riktigt höga höjder. Extra allvarlig blir Backman när han talar om kärleken till sin familj. Saker min son behöver veta om världen är till stora delar en kärleksförklaring. Men oavsett vad man väljer att kalla denna roman står en sak klart: det är riktigt trevlig läsning!

Underbara Strindberghyllningar

I år, 2012, är det 100 år sedan August Strindberg gick ur tiden. Strindbergsåret är i skrivande stund i full gång. Både i Sverige och ute i världen sker en mängd aktiviteter. Personligen har undertecknad varit involverad i flera hyllningar, både i min roll som bibliotekarie och i min roll som radiomedverkande. Men på det stora hela tycker jag att Strindberghyllningarna, inklusive mina egna, varit lite för tama och vördnadsfulla. Inget fel i det men jag har även velat se lite ”jäklaranamma”. Vilket till sist skedde när serievärlden satte tänderna i Strindberg.

Först ut var, tror jag, Apart Förlag. Förlaget ger ut den underbara serien ”Walking Dead” på svenska. Som en del i deras utgivning gjorde en av förlagets delägare, Jimmy Wallin, en bild på Strindberg som zombie. En fantastisk idé! ZombieStrindberg har sedan dess prytt främst T-shirts men även trosor och knappar. 

Sedan kom seriealbumet ”Döda rummet av Per Demervall och Ola Skogäng. Demervall är en serieskapare som redan tidigare är bekant i Strindbergsammanhang med sin serieversion av ”Röda rummet”. Skogäng är känd för sina tre briljanta serieromaner i sviten ”Theos ockulta kuriositeter”. Tillsammans har de slagit sina påsar ihop och kokat fram en av de märkligaste och alldeles underbara berättelser om Strindberg. 

Serieromanen utspelar sig i ett alternativt Stockholm. Här regerar drottning Kristina VI på Sveriges kungatron. Men gangstern Don Bernadotti vill bli kung och rojalisten Herman Lingqvist spelar en viktig roll i intrigerna. Indragen i dessa intriger blir Arvid Falk. Karaktären Arvid är det alter ego Strindberg själv använde sig av i romanen ”Röda rummet”. Även en modern Madame Flod, i form av Fanny Flod, dyker upp. Alla karaktärerna är dessutom ute efter Strindberg, vars död ifrågasatts.

Sammanfattningsvis är ”Döda rummet: Strindbergs sista drömspel” en av de bästa serier jag läst i år. Den är både vältecknad och välberättad.  

Den tredje Strindberghyllningen är ”Strindberg för dig som har bråtton av Henrik och Katarina Lange. Henrik Lange har gjort de underbara serieromanerna ”80 romaner för dig som har bråttom” och ”96 romaner för dig som fortfarande har bråttom”. Nu har han, tillsammans med Katarina Lange, tagit bråttomkonceptet vidare. Bland annat återberättas de mest väsentliga Strindbergverken i tre serierutor. Vi får även se hur ”Män som hatar kvinnor” och Harry Potter” skulle ha sett ut ifall Strindberg gjort romanerna istället.

Så sammanfattningsvis är det serievärlden som gjort de allra bästa Strindberghyllningarna.

Brutalt bra butikshumor

Om Helena Lundbergs bok Kassörer till kassan! Betraktelser från löpande matbandet var ett mänskligt uttryck skulle den definitivt vara någon form av högljutt skratt. Faktum är att boken fick mig att skratta högt i min ensamhet upprepade gånger. Kanske beror skratten på att även jag arbetat som kassör och därför känner igen mig extra mycket i hennes skarpa iakttagelser. Fast jag tror att de flesta kan känna igen sig i Lundbergs samlade erfarenheter från matbandet. För det är just det boken bjuder på: en kavalkad av, ofta ganska bitska, anekdoter om allt ifrån sista-minuten-handlare till mobilmalare och folkölstörstande tonårskids.

Vid sidan av romanförfattandet är Lundberg doktorand i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, där hennes forskningsområde är värdighet inom serviceyrken med låg status. Givetvis finns det en allvarlig sida av detta område men den har Lundberg till stor del lämnat kvar på universitet. Det jobbiga – de långa arbetstiderna, stressen, utsattheten och den ibland ovärdiga behandlingen – finns förvisso hela tiden i bakgrunden. Men det är uppenbart att boken har den huvudsakliga ambitionen men också, vilket är extra trevligt för oss läsare, förmågan att roa.

Boken har ett läsarvänligt upplägg där Lundberg delar in butiksbesökarna efter deras beteende och ger dem generaliserade namn såsom Kurt konflikträdd, Stina stress och Agata aggressiv. Att läsa om dessa olika typer är hur skoj som helst. Just matbutiken känns också som en väldigt tacksam miljö att beskriva. Det vardagliga handlandet innehåller en slags grå vardagsmix av slentrian och stress som ofta lockar fram det sämsta hos folk. Att detta gråa vardagsmåste samtidigt är en ganska ansträngande utgift för många hushåll gör inte saken bättre. En krona hit eller hit förvandlar stundtals matbanden till riktiga oroshärdar. Allt detta fångar Helena Lundberg på ett suveränt sätt.

Titeln Kassörer till kassan! har naturligtvis sitt ursprung i det karaktäristiska utrop som butikspersonal brukar använda sig av när köerna blir för långa. I analogi med boktiteln skulle jag därför vilja avsluta mitt boktips med följande ord, som faktiskt är mer av ett uppmanande vrål: Låntagare till bibblan!

176 romantips

Det är inte omöjligt att någon redan tipsat om den här boken (utgiven 2007 på Kartago Förlag) på bloggen, men det struntar jag i. För Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom är värd alla tips den kan få. Lange har tagit 80 mer eller mindre klassiska romaner, omvandlat dem till serieform, och komprimerat handlingen in absurdum så att varje verk får plats på fjuttiga fyra rutor. En kortkort info- eller kuriosatext om boken eller författaren följer också till varje verk. Det minimalistiska formatet gör att hans bok blir lite för litteraturen vad funkisen är för arkitekturen. Fast roligare kanske ska tilläggas.

Faktum är att boken är så rolig att den, trots sin überöverdrivna ytlighet och snuttifiering av världslitteraturen, sannolikt skulle få såväl pretentiösa litteraturprofessorer som finkulturpredikande akademifarbröder att dra på smilbanden. För vem kan egentligen motstå Bibeln nerkokad på fyra serierutor? Eller hela Sagan om ringen-trilogin? Antagligen ingen. Personligen önskar jag att jag hade haft boken till hands när jag som ung och vilsen litteraturstudent sattes att hetsläsa malätna antikvariatsexemplar av James Joyces Odysseus eller varför inte Cervantes Don Quijote.

Det var förvisso mer bråttom på den tiden, men bibliotekarieyrket innehåller faktiskt även det en del hestläsning. Och då är 80 romaner för dig som har bråttom precis rätt medicin, även om boken borde kunna avhjälpa en rad andra problem såsom – och här höftar jag naturligtvis helt lekmannamässigt – läskramp, dåliga dagar, sex månaders vinter (se Sverige), bok- och biblioteksfobi, allmän nedstämdhet m.fl.

För att ge er en hastig skymt av Langes serieparadis avslutar jag detta innerliga boktips med att återge hans version av Franz Kafkas existentiella och psykoanalytiskt kittlande mästerverk Processen. Föreställ er alltså följande tre meningar i en varsin serieruta ackompanjerade av suggestivt svartvita teckningar:

”Josef K. blir en morgon arresterad utan att få veta varför. Han försöker förgäves bevisa sin oskuld för åklagaren fast han inte vet vad han är åtalad för. Domen fastställs och Josef K. blir avrättad.”

Att läsa Lange blir lite som att gå på speeddejt med världslitteraturen. Och trivs du med sällskapet har du ju faktiskt, enligt bibliotekspraxis, hela fyra veckor att bygga vidare på. Äh, nu säger jag inget mer. Kom och låna bara.

Ps. Framgång föder framgång, heter det ju. Därför är det klart att Lange var tvungen att göra en uppföljare till sin succébok. 96 romaner för dig som fortfarande har bråttom heter uppföljaren och även den är ett givet lästips. Fokus ligger fortfarande på klassiker, men också moderna storsäljare som exempelvis Paulo Coelhos Alkemisten. 80 plus 96 blir alltså 176 romaner för dig som har bråttom. Alla rekommenderas varmt. Ds.

The world of Chas Addams av Charles Addams

Minns ni Familjen Addams (The Addams Family)? Några kommer kanske ihåg den morbida familjen utifrån den mycket roliga svartvita TV-serien som gick mellan 1964-66. (Här i Sverige har den visats flera gånger, första gången 1965 i SVT). Ett flertal uppföljare har gjorts, bland annat tre spelfilmer, ”Familjen Addams”, ”Den heliga familjen Addams” och ”Familjen Addams återförenas”. Den sistnämnda kan man förtränga men de två första, med Raul Julia, Anjelica Houston och Christina Ricci, var rätt roliga. Jag kan tänka mig att många känner till familjen via långfilmerna. Men det finns mer, som två tecknade TV-serier, ett antal TV-spel, flertalet böcker och som musikal. Många känner förrestem säkert igen den medryckande signaturmelodin, med knäppande fingrar, (vars upphovsman var Vic Mizzy).  

”Familjen Addams” är en drift med våra fördomar. Familjen är på ytan ”goda amerikaner” i en övre medelklassmiljö. Fast egentligen är dom både bisarr och skrämmande. Det roliga är att familjen verkar inte medveten om att omgivningen uppfattar dem som udda.

Här på biblioteket har vi ursprunget till allt det som nämns ovan. Charles Addams var en amerikansk illustratör, känd för sin svarta humor och det är han som har skapat karaktärerna som Tv-serierna och filmerna om Familjen Addams bygger på.

Boken ”The world of Chas Addams” samlar på över 300 av hans skämtteckningar som ofta föreställer människor och djur i makabra situationer i såväl historisk som modern miljö. Mer eller mindre varenda en av de över 300 bilderna är hejdlöst roliga och håller än idag. Gillar man inte det makabra ska man nog läsa något annat, men har man inget problem med det blir det inte roligare än så här.

En stor del av boken innehåller för övrigt skämt med den familj som skulle komma att bli familen Addams. Ni som inte läst den kommer garanterat att få en rolig stund.

 

Upptäck Magnus Mills

Gillar du böcker där handlingen till att börja med verkar något så när vanlig och vardaglig men blir mer och mer underlig för att sakta men säkert resultera i en totalt sanslös historia? Tycker du att det låter som något just för dig, ja då ska du läsa Magnus Mills böcker. Mills är en f.d. stängselbyggare och busschaufför från London.

     

Denne prisbelönte författare var 1998 nominerad till Bookerpriset för sin debutroman Stängslet, en helt underbar historia.

Tam och Richie är två fåordiga unga män, ständigt utan pengar. Tillsammans med sin nye förman ger de sig ut på landsbygden med en sliten husvagn för att sätta upp stängsel. Arbetet går som planerat, i alla fall till en början. Rökpauserna är många, regnet öser ner och lokalbefolkningen är misstänksamma mot trion när de kommer till puben om kvällarna. Dagarna går utan några större missöden, förutom att en och annan råkar komma i vägen för en slägga, men det är ju lätt hänt.

På Orientexpressen intet nytt – Det är i slutet av sommaren på en nedsliten camping i Lake District. Berättelsens jag har tagit sig lite ledigt innan han skall åka iväg på en längre resa till Orienten. En morgon när han vaknar har de andra camparna givit sig iväg och hans lilla tält är det enda som är kvar. Ägaren, Mr Parker, föreslår ett litet byte av tjänster, han vill ha sin grind målad grön och i gengäld behöver camparen inte betala någon campingavgift för de närmaste dagarna. Snart sitter han fast i den ena märkliga arbetsuppgiften efter den andra. Han blir också snart en oumbärlig medlem i den lokala pubens dartteam. Resan till Orienten skjuts alltmer på framtiden men han vill inte så gärna komma på kant med lokalbefolkningen eller Mr Parker för den delen, han är inte så lätt att ha och göra med sägs det.

Tre kom till kungen – Att bo i ett plåthus på en slätt med långt till närmaste granne, vad mer kan man önska sig. Allt är frid och fröjd tills en dag när Mary, en bekants bekant, knackar på dörren och flyttar in. Hon förstår inte alls tjusningen med att lyssna på regnet och vinden och skyffla bort sanden som har lagt sig runt huset under natten, nej hon klagar på än det ena och än det andra. När sedan de närmaste grannarna, några ungkarlar som också bor i var sitt plåthus, börjar besöka den mystiske Michael Hawkins, blir ingenting sig likt på slätten igen.

Ytterligare två böcker som jag läst men, vad jag vet, inte finns översatta till svenska:

The scheme for full employment – Ideén var genial, skåpbilar med en last av reservdelar kördes, efter ett mycket noggrant utarbetat schema, runt mellan en rad olika verkstäder. Systemet för full sysselsättning satte hundratals människor i arbete och skåpbilarna, UniVans, var välkända över hela landet. Skåpbilarna var många till antalet och reservdelarna de fraktade runt var reservdelar till – ja gissa. Allt är frid och fröjd tills en viss motsättning mellan chaufförerna utmynnar i en strejk, en strejk som får oanade konsekvenser. Det är inte bara idén som är genial, hela boken är lysande.

A cruel bird came to the nest and looked in – Ett fiktivt land, Greater Fallowfields, som styrs av inkompetenta ämbetsmän. Ämbetsmännen håller möten där nästan ingenting beslutas eftersom den unge kejsaren aldrig är närvarande, ingen vet var han är. Berättaren är ansvarig för symfoniorkestern och konserthuset trots att han inte kan något om musik och det enda stycke musik orkestern spelar är variationer på nationalsången. Den ansvarige för posten verkar mest intresserad av poststämplar men vet egentligen inte hur postservicen fungerar o.s.v. Första halvan av boken är en beskrivning av livet i Fallowfields och de inkompetenta ämbetsmännen. I den andra halvan av boken börjar livet så smått förändras när  skådespelare från en kringresande teater och besökare i militärgröna uniformer från grannlandet anländer. Vad är de ute efter och varför har de kommit till Fallowfields?

Det kanske inte är böcker man skrattar högt åt men det resulterar, med stor säkerhet, i ett litet snett leende i mungipan. Typisk är också att berättaren är en snäll och beskedlig man som verkligen vill göra sitt bästa, även om det han håller på med för läsaren ibland ter sig som totalt menigslöst eller ren galenskap. Det är alltså en värld befolkad av halvgalningar, udda typer, mesiga ja-sägare och en och annan till synes helt normal människa.En annan egenhet i Mills böcker är avsaknaden av kvinnor, de är väldigt få om de överhuvudtaget existerar. Det är inte heller fråga om några tegelstenar, tvärtom. Personligen tycker jag att Stängslet och På Orientexpressen intet nytt är i särklass bäst, tätt följd av The sceme for full employment.

Alla finns att låna på biblioteket

Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom

En bok i bokbussmiljö är ju svår att motstå för en bibliotekarie! Är den sedan humorisktiskt och kvickt skriven och utspelar sig på den irländska landsbygden blir det hela ännu mer angenämt!

Bokens huvudperson, Israel Armstrong, är en bokälskande vegetarian. Han har inte riktigt fått fart på sin karriär som bibliotekarie, men nu har han till sist fått ett arbete på ett litet landsortsbibliotek i Irland.

När han efter en lång resa äntligen kommit fram, möts han dock av besvikelser. Han får veta att biblioteket är stängt av ekonomiska skäl, att hans chef har ”glömt” att meddela honom detta och att hans tjänst istället kommer att vara som bokbussbibliotekarie. Bokbussen har stått undangömd i en lada i flera år, ”räddad” av driftiga bybor från försäljning eller skrotning och dess skick är därefter.

Nästa problem dyker strax därpå upp. Det finns varken bokhyllor eller böcker i bokbussen, och var har det nedlagda bibliotekets 15 000 böcker tagit vägen? Israel, som mest av allt längtar hem till London, måste motvilligt sätta i gång med att leta efter dessa böcker, och ingenting går som han tänkt sig.

Den som förväntar sig en rafflande thriller, kommer att bli grymt besviken. Det här är mer myspys och humor än spänning och kluriga deckargåtor. Israel är en klassisk antihjälte, motvillig och missnöjd, och han möter ett lång rad av udda karaktärer som befolkar byn. Det är underhållande och skojigt, och tydligen är ytterligare två böcker på gång om den ofrivillige detektiven Israel Armstrong.

 

Supertanten av Elin Ek

Med humor ger sig Elin Ek i kast med tant-begreppet på ett helt osannolikt sätt. Jag log igenkännande, skrattade till ibland men framför allt njöt jag mig igenom boken. Hon börjar med att definiera Tanten med bl a listor över tantegenskaper, tantsynonymer och kända tant-listan. Några tanter får egna sidor, som Astrid Lindgren och Bamses farmor. Sen finns det många tantrecept i form av kakor, mat, sylt och kompotter. Elin bjuder, med glimten i ögat,  också på lite husmorstips som  t ex hur man får småfåglarna att trivas. Den som törs kan svara på ett tant-quiz och tar reda på hur tantig man är. Det vågade inte jag, lite rädd för vilket resultat jag skulle få. Elin Ek berättar personligt om tanter som inspirerat henne, om vad hon lärt av tanter och beundrat tanter för. Så gör som jag – låna boken Supertanten och ta reda på om du är en supertant eller om du kanske strävar efter att bli en.

Letar du i minnet efter vem Elin Ek är? Första gången jag stötte på henne var när hon agerade programledare som karaktären Grynet. Elin Ek är dessutom radiopratare, författare och tv-producent.

Finns boken att låna?

Ljust och fräschtboken – jakten på det perfekta boendet av Fredrik Lindström och Henrik Schyffert

För den som kan sin Lindström/Schyffert kan redan vid bokens framsida ana att det kommer innehålla mycket ironi i denna bok. Självklart är det ju så. Boken baseras främst på den show som Fredrik Lindström och Henrik Schyffert just nu turnerar med runt om i Sverige. Till Gävle kommer de i början av 2012. För dig som inte har råd att gå eller för dig som vill ha en försmak av showen ska definitivt läsa denna bok.

Personligen fick jag ta del av dem på bokmässan i Göteborg, dock var det inte hela showen som visades utan de promotade främst sin bok. Ja men vad handlar boken om undrar du kanske just nu?

Jo, det är så enkelt att vi svenskar har blivit till det närmaste besatta av att renovera. Men vad är det vi vill uppnå med denna hysteriska renoveringsvåg? Kan vi bo oss lyckliga?  Ja, det är några av de frågor som författarna ställer sig i boken. De menar att renoveringshysterin nådde sitt klimax i samband med en artikel som utkom i DN 2010 som kallas ”teppanyakishälls-artikeln”.
I boken blandar man detta med att lista de snyggaste mäklarna i Stockholm, mäklarporr, listor på nya benämningar av gamla befintliga rum ex. gillestuga är numera en lounge, klädkammare -walk-in-closet, sängkammare – masterbedroom osv. Som läsare får vi ta del av hur det ser ut hemma hos Henrik och Fredrik och hur det sett ut genom tiderna hos gemene man.

Min absoluta favorit i boken är ändå när det beskriver det så kallade finrummet som många gamla hade och hur köket har blivit det nya finrummet. För att inte avslöja allt för mycket så rekommenderar jag er verkligen att låna Ljust och fräscht, för jag lovar er det är mycket igenkänningsfaktor i denna bok.

För övrigt är Fredrik Lindström känd för sina böcker Värsta Språket och Världens fulaste språk uppföljt av TV med samma namn och Henrik Schyffert har vi på senare tid sett i bland annat Landet Brunsås.

Nostalgi böcker X2

Efter en längre ledighet kan det vara skönt att starta upp hösten med den enklare sorten av litteratur, nämligen nostalgi litteraturen.

Det finns inget härligare än populärhistoria och det finns en uppsjö av denna sorts litteratur. Bland dessa hittade jag två måste ha böcker dels om barn-tvns historia och dels postorder genom tiderna med fokus på kläder. Så sätt er ner och koppla av till dessa två mysiga böcker.

Kom nu’rå! : barnprogrammen vi minns – eller helst vill glömma av Göran Everdahl – denna bok får nog vem som helst att känna glädje eller fasa för de barnprogram som visats under de senaste decennierna. Innehållet i boken får åtminstone mig att minnas tillbaka till barndomen och de härliga program visades. Även om jag är född den senare delen av 1900-talet, så har jag och många med mig fått chansen att uppleva Teskedsgumman, Lillstrumpa och Systeryster men framför allt Björnes magasin. Däremot har jag inte upplevt den uppsjö av politiska barnprogram som sändes under 70-talet eller de barnprogram som mina föräldrar fick växa upp med. Därför är denna bok så underbar att läsa. Orkar man inte läsa boken så finns det massor av foton i boken på Beppes godnatt saga, Boktipset och alla dessa julkalendrar.

Nästa bok får mig att skratta och samtidigt skämmas en aning. Det är nämligen boken Postordernostalgi av Jenny Olsson.
Det är inte så mycket text i denna bok utan här är det bilderna som får tala. Från mitten av 1950 fram till 1990-tal får vi minnas, påminnas eller upplysas hur modet en gång såg ut. Korta små text rutor  som beskriver i all enkelhet modet och tiden som var. I ärlighetens namn så kan jag säga att de kvinnliga plaggen går verkligen igen, jag kan känna igen mycket av de mode vi har idag. Jag är däremot tacksam över att det manliga modet INTE återkommit på samma sätt som det kvinnliga.

Passa på att läsa båda böckerna för det är en  påminnelse av det som en gång var!

Eastbound and Down – Humor av högsta snitt

Eastbound and Down är en amerikansk tv-serie från 2009 som handlar om den excentriske forne Baseball-stjärnan Kenny Powers (Danny McBride). En gång var han hyllad som hårdkastande och välbetald pitcher i den amerikanska proffsligan. Efter en rad kontroverser – allt från drogskandaler och rasistiska uttalanden till vredesutbrott och allmänna divalater – har Kennys stjärna sakta men säkert dalat och när serien börjar har han tvingats tillbaka till hemstaden Shelby. Där bor han med sin brors familj och försörjer sig som idrottslärare. Då Kennys liv till stor del är en ganska tragisk kakafoni av svordomar, öldrickande och herionsnortande inser man snabbt att han inte är särskilt lämpad för varken familjeliv eller skolarbete.

På skolan arbetar hans gamla kärlek, April Buchanon, vars hjärta (eller bröst) Kenny är fast besluten att vinna tillbaka. Detta försvåras av att April nu är tillsammans med skolans hurtfriske rektor Terrence Cutler. På skolan arbetar också kufen Stevie Janowski, som direkt faller för Kennys sätt och med tiden blir han en slags assistent med mål att hjälpa Kenny tillbaka till toppen. Ambitionen att spela Baseball på högsta nivå igen är, tillsammans med försöken att återfå April, det som driver handlingen framåt. Kenny är inte bara övertygad om att han kommer att lyckas med detta; han är överhuvudtaget övertygad om sin egen förträfflighet. Han beter sig som en superstjärna trots att han inte längre äger några superstjärneattribut. Men serien innehåller också värme och kärlek, om än i en säregen tappning. Varje gång man tror att hoppet är ute för Kenny glimtar hans goda sida till, vilket skapar en kontrast som är både komisk och tilltalande.

Annars domineras serien av ekivoka sexskämt, svordomar i drivor och en överdrivet grabbig atmosfär, vilket säkert begränsar dess målgrupp. Men Eastbound and Down har också, antagligen tack vare detta, snabbt vunnit en trogen skara tittare. Står man ut med den fräna dialogen, de manschauvinistiska inslagen och den tidvis drogliberala hållningen kan serien varmt rekommenderas. Personligen lyfter jag på hatten för denna underbara komediserie. Första säsongen finns som dvd på Stadsbiblioteket!

Shaun Tans Ankomsten

Ankomsten är den första bok av australiensiske tecknaren Shaun Tan som publiceras i Sverige. Och det finns anledning att hoppas att det blir fler, för det här är på många sätt ett otroligt imponerande verk. Visuellt är den fantastisk. Tan är en tecknare utöver det vanliga, och att serien är helt ordlös gör bara teckningarna starkare. I rätt händer är det ett oerhört kraftfullt grepp att välja bort den dimension som språket utgör. Plötsligt står och faller serien med skaparens förmåga att hantera det som är grunden i serieberättandet, nämligen det sekventiella berättandet, att bryta upp ett skeende i delar på ett sätt som får läsaren att förstå och följa handlingen. Inga frestande genvägar i form av förklarande textplattor eller informationsfyllda pratbubblor finns att fly till. Detta grepp skapar gärna en väldigt konkret handling, eftersom det är just handlingar och händelser som syns i bild. Och, paradoxalt nog, så är den textlösa serien sällsynt väl anpassad till ett mer fantasibetonat berättande. Utan möjlighet att uttrycka abstrakta begrepp och tankar får sagoinslagen en extradimension av att inte förklaras.  Shaun Tan utnyttjar detta alldeles utmärkt väl i ”Ankomsten”.

Handlingen i Ankomsten är i grunden enkel. En man lämnar sitt land och sin familj för att hitta lyckan i ett främmande land. Attributen är hämtade från två separata håll. Den ena är en klassisk fantasy, med underliga djur och exotiska miljöer. Den andra är förra sekelskiftet. Mannen kommer från en värld där vedspisar och ångbåtar är tongivande till en värld som kombinerar förra sekelskiftets teknologiska nivå med fantasyns exotism.  Med Tans känsliga gråskalor och skickliga, rytmiska berättarteknik går dessa världar alldeles utmärkt ihop. Underliga sagodjur och konstiga tecken gör mannens känsla av att vara främmande i ett nytt land visuellt påtaglig, samtidigt som vi som läsare känner igen oss och känner oss hemma redan från början.  Och kanske är det här jag saknar något. Kanske är det förlagets ord om att Tan ”ofta berör sociala, politiska och historiska ämnen” som stör. För det här är i grunden en saga. Även om hälften av de tongivande attributen är hämtade från vår värld, är de ändå bara kulisser. Att emigranterna är hämtade från Ellis Island och att soldaterna som härjar i en tillbakablick är inspirerade av första världskrigets marscherande arméer gör det inte till en historisk anspelning, för det är den sociala inlevelsen allt för grund. I stället tjänar sekelskifteskulisserna som en saga i sagan, som en uppsättning bilder vi kan relatera till, men som tagits ur verkligheten och gjorts till symboler för en tid som är så pass avlägsen att vi inte längre lever i den. Jag kan inte hjälpa att jag saknar en problematiserande dimension i Ankomsten. Nu får vi i stället en saga med en sagas dramaturgi och upplösning. En man med ett problem kämpar mot motgångar, löser dem och sedan slutar allt lyckligt. Det är inte det sämsta, men när man får så mycket av Shaun Tan önskar jag att vi fått ännu mer.

recensionen är tidigare publicerad i Seriefrämjandets tidskrift Bild och Bubbla

Varning för tåg eller berättelser om resans väg till målet av John Billow

Jag pendlar varje dag till jobbet. Oftast åker jag tåg. Jag är långt ifrån den ende som gör på detta sätt. Tusentals svenskar bor på annan ort än där de jobbar och många får förlita sig på kollektivtrafiken. Och som ni pendlare vet kan kollektivtrafiken ibland krångla.

Författaren John Billow har dagligen i flera år pendlat mellan Västerås och Stockholm. Nu har han samlat sina upplevelser från sitt pendlande i en liten snabbläst bok som består mestadels av citat från tågpersonalen. Några exempel är; när ett försenat tåg blir mer försenat talas om merförsening. Ett annat exempel; förseningen beror på fel framkört fordon.

Min favorit ur boken är när tågpersonalen via högtalaren bjuder på kaffe som tröst på grund av förseningen och efter en lång tid sedan, åter via högtalaren, berättar att man nu hittat muggarna.

Boken innehåller illustrationer av konstnären och författaren Owe Gustafson. De passar denna lilla skrift väl. 

”Varning för tåg” är en bagatell men en underhållande sådan. Speciellt om man själv brukar åka tåg.

Finns boken inne?

Någon ser dig när du petar näsan av Jan och Maria Berglin

Jan och Maria Berglin hör till de främsta skämttecknarna i Sverige idag. Vilket är kul för lokalpatrioten i mig eftersom författarparet är Gävlebaserat.

Denna bok utgör Berglins femtonde sedan albumdebuten 1992. Liksom de övriga böckerna samlar detta album årsproduktionen av parets skämt- och satirteckningar som tidigare publicerats i olika tidningar i vårt avlånga land. Teckningarna är både hämtade från som Arbetarbladet (som är en Gävlebaserad morgontidning, lokalpatrioten vaknade till igen) och Svenska Dagbladet.

Vi som kan vår Berglin vet vad vi får. Albumet innehåller både fyrrutingarna och enrutesskämt. Berglinparet är ofta fyndiga men de kommer som mest till sin rätt via fyrrutingarna. Men både dessa och enrutingarna kommer högst antagligen att pryda kylskåp och anslagstavlor över hela vårt avlånga land. I vanlig ordning är albumet briljant och parets stornästa figurer ger samma underhållning och tänkvärdheter som vanligt!

Finns albumet inne?