För någon månad sedan läste jag boken Spelaren skriven av Fjodor Dostojevskij. I jämförelse med de romaner han skrev senare (t ex Bröderna Karamazov) är den nätt i omfånget. Boken har en tillkomsthistoria som är intressant i sig själv. Svårt skuldbelagd ingick författaren ett avtal med sitt förlag där det ingick att skriva en roman. Under drygt 20 dagar författades Spelaren.
Som titeln talar om handlar det om spel men händelserna som skildras äger rum på en kurort, där dock kasinot lockar mer än att dricka brunn. Informatorn Alexej är huvudpersonen – han spelar gärna och är upp över öronen förälskad. Generalen vars barn han ska undervisa har inte så mycket pengar kvar och alla väntar spänt på att farmor ska dö och att arvet ska betalas ut. Men den excentriska farmodern är piggare än de anar och till allas överraskning ansluter hon sig till sällskapet – och tar plats vid roulettbordet.
Spelaren är en skarpt skriven och underhållande att läsa. Miljön är skickligt levandegjord och får mig att känna spänningen i spelet.
Senaste kommentarer